Skip to content

Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007 Världsrekord / Pekka Koskela / skridsko / 1.07,00 / Salt Lake City 2007

01.07,00

Föremål

Bakom varje föremål finns en berättelse. För en del av föremålen ger berättelsen en helt ny dimension. Paavo Nurmis miniatyrstaty är redan i sig ett fint föremål, men speciellt intressant blir den när man beaktar statyns roll i alla tiders teknologhyss, som gjordes på Vasaskeppet i Stockholm 1961. Denna och 71 övriga berättelser om våra 3D-föremål kan du bekanta dig med på denna sida. Föremål som digitaliserats tredimensionellt kan studeras ur många vinklar på nära håll eller på distans.

3D-föremålen utgör en genomskärning av hela vår föremålssamling, som omfattar pris- och minnesföremål, idrottsredskap, utrustning, dräkter och affischer från 1800-talet till dags dato. Den mest betydelsefulla egna helheten är det representativa och ständigt växande urvalet av föremål i anknytning till Helsingfors olympiska spel 1940 och 1952.

Föremålssökning

Du kan bläddra i Idrottsmuseets föremåls- och affischsamlingar genom nätservicen Finna. Genom Finna kan man bland annat studera våra föremål i anknytning till olympiska spelen, olika idrottsgrenars spelskjortor samt spikskor. Bilderna i Finna kan fritt laddas ner och användas, bara man nämner fotografens namn och Idrottsmuseet. Vi kompletterar servicen regelbundet med nytt material.

Föremålssökning

Vi tar emot föremål, fotografier och dokument som anknyter sig till den finländska motionens och idrottens historia och nutid.

Donera till oss
um.fi-backround-track-large

Samlingar databas

1912

Stockholms olympiska spel 1912

Bekanta dig med hela samlingar
um.fi-backround-track-small
Helsingfors Olympiska spel 1940
Object Database

Helsingfors Olympiska spel 1940

um.fi-backround-track-small
KOMMER SNART
Helsingfors Olympiska spel 1952

Helsingfors Olympiska spel 1952

Olympiagodisburk 1952

3D-föremål

More info about Olympiagodisburk 1952

Olympiagodisburk 1952

Olympiagodisburken är en av flertalet produkter försedda med olympiaringarna, som såldes i Finland under olympiaåret 1952. Burken har tillverkats av Oy G.W. Sohlberg Ab, som köpte rättigheten att använda olympiaringarna även för nåltallrikar, flasköppnare, omslag till tändsticksaskar samt ficklampor.

Genom försäljningen av olympiavaror samlade man in pengar för de olympiska spelens omfattande organisationskostnader. Rättigheterna till olympiaringarna köpte man av organisationskommittén för Helsingfors olympiska spel, till vilken man också redovisade en överenskommen andel av försäljningsintäkterna. Urvalet av produkter var stort – från skedar till bastuugnar, från godis till biltillbehör. Såväl riksomfattande storföretag som små verkstäder var involverade.

Fotboll från 1930-talet

3D-föremål

More info about Fotboll från 1930-talet

Fotboll från 1930-talet

Den här läderfotbollen användes på Helsingfors Olympiastadion 1939 i fotbollslandskampen Finland-Italien. Italien kom till Stadion som dubbel världsmästare (1934 och 1938) samt olympiasegrare (1936). Stjärnforwarden Silvio Piola gjorde hattrick i matchen, men med hjälp av Aatos Lehtonens och Kurt Weckströms mål kämpade sig Finland till slutsiffrorna 2-3, vilket ansågs vara ett strålande resultat.

Bollmodellen kallades på finska för ”mänttipallo” och var betydligt tyngre än nuvarande modell. Bollen blev särskilt tungbehandlad vid regn, då den sög åt sig vatten från den våta planen. Sitt namn har bollen fått från hålet i sidan, där man pumpade luft i bollen och som knöts fast med lädersnören.

Fotbollssko tillverkad av Karhu

3D-föremål

More info about Fotbollssko tillverkad av Karhu

Fotbollssko tillverkad av Karhu

Finland fotbollslandslag använde på 1930- och 1940-talet denna skomodell med sviktande läst, tillverkad av Oy Idrottsartiklar Ab Karhu. Bottnen på denna sko, försedd med olympiaringar, har sex dubbar, såsom brukligt var på den tiden. Vanligtvis fästes dubbarna med fyra spikar; i dessa skor har dubbarna tre spikar var. Karhu hade under 1940-talet tre modeller av fotbollsskor i sitt sortiment: utöver skor med sviktande och normal läst förekom också ett alternativ kallat ”firmasko”.

Diskus tillverkad av Karhu

3D-föremål

More info about Diskus tillverkad av Karhu

Diskus tillverkad av Karhu

Ett lag med japanska studentidrottare, som i juli 1935 kommit på tävlingsresa i Finland, gav denna av Karhu tillverkade diskus som minnesgåva åt Jussi Tossavainen. Tossavainen, som senare blev långvarig disponent för Helsingfors Olympiastadion, hörde till de helsingforsiska idrottspåverkare, som kom till Djurgårdens idrottsplan för att se det japanska lagets träningar och hjälpa till med arrangemangen. Diskusen signerades av bland annat Naoto Tajima och Masao Harada, vilka ett år senare vann guld och silver i trestegstävlingen under Berlins olympiska spel. Dedikationen på tyska är sannolikt skriven av lagets tränare, som behärskade språket.

Diskusen är tillverkad av björk och väger 1,5 kg, det vill säga en aning mindre än den 2 kg tunga officiella tävlingsdiskusen.

Ishockeyhuvudskydd tillverkat av Karhu

3D-föremål

More info about Ishockeyhuvudskydd tillverkat av Karhu

Ishockeyhuvudskydd tillverkat av Karhu

Karhu tillverkade under 1950-talet tre typer av huvudskydd för ishockeyspelare. Detta skydd av fiberplatta var en aning billigare än det dyraste skyddet av läder. Den tredje skyddstypen var särskilt planerad för juniorspelare. Alla modeller försågs på insidan med skumgummistoppning.

Huvudskydd var ännu på 1950-talet en ovanlig syn i ishockeyrinkarna. Hjälmar blev obligatoriska i den finländska ishockeyn först på 1970-talet.

Jari Litmanens spelskjorta

3D-föremål

More info about Jari Litmanens spelskjorta

Jari Litmanens spelskjorta

Fotbollslegenden Jari Litmanen spelade med denna skjorta, med nummer 10, i Amsterdam Ajax säsongen 1997−98. Ajax vann holländska ligan och cupen vid utgången av säsongen. Litmanen var som vanligt nyckelspelaren i sitt lag: under säsongen spelade han 34 matcher och gjorde 22 mål.

Lahden Reipas lärjunge representerade föreningen från Amsterdam 1992−1999 och 2002−2004. Litmanen steg till fotbollsvärldens vassaste topp våren 1995, då han med Ajax vann Mästarligan. I slutet av året fick den finländska speluppbyggaren tredje mest röster i Gyllene Bollen -omröstningen (Ballon d’Or) om Europas bästa fotbollsspelare. I Finland blev han som första representanten för lagsporter utnämnd till Årets idrottsman. På framsidan av den av Umbro tillverkade skjortan ses logon för Ajax huvudsponsor ABN AMRO, Nederländernas största bank. På ryggsidan finns Litmanens autograf. Litmanen bar spelnummer 10 även i Finlands landslag.

Hanno Möttöläs basketsko

3D-föremål

More info about Hanno Möttöläs basketsko

Hanno Möttöläs basketsko

Hanno Möttölä använde dessa skor när han spelade för Atlanta Hawks under sin debutsäsong i basketligan NBA 2000−2001. De av Adidas tillverkade skorna har storlek 52 2/3. I mars 2001 gav Möttölä skorna åt Clas-Ove Bruun, som besökte Atlanta. Bruun använde dem senare samma år under veteran-VM i Ljubljana.

Möttölä spelade i NBA 2000−2002. Under sin långa karriär sågs den långa ytterforwarden i flera europeiska toppligor. I Finlands landslag spelade den 209 cm långa Möttölä 165 matcher under åren 1995−2014.

Boxningshandske från olympiska spelen 1952

3D-föremål

More info about Boxningshandske från olympiska spelen 1952

Boxningshandske från olympiska spelen 1952

Samtliga guldmedaljörer i boxning under Helsingfors olympiska spel 1952 skrev sina autografer på denna boxningshandske med läderyta, tillverkad av Karhu. Finalerna i boxning gick i Tölö Mässhall den 2. augusti, dagen före avslutningsceremonin. Amerikanska boxare vann fem av tio guldmedaljer; de övriga segrarna kom från Europa. Till hemmapublikens glädje var en av segrarna Finlands Pentti Hämäläinen, som vann i bantamvikt 54 kg.

På handskens ovansida återfinns namnen:

Nathan ”Nate” Brooks (Förenta Staterna), flugvikt (51 kg)

Pentti Hämäläinen (Finland), bantamvikt (54 kg)

Ján Zachara (Tjeckoslovakien), fjädervikt (57 kg)

Aureliano Bolognesi (Italien), lättvikt (60 kg)

Charles Adkins (Förenta Staterna), lätt weltervikt (63,5 kg)

Zygmunt Chychła (Polen), weltervikt (67 kg)

László Papp (Ungern), lätt mellanvikt (71 kg)

Floyd Patterson (Förenta Staterna), mellanvikt (75 kg)

Norvel Lee (Förenta Staterna), lätt tungvikt (81 kg)

Edward Sanders (Förenta Staterna), tungvikt

Paavo Nurmis gipshuvud

3D-föremål

More info about Paavo Nurmis gipshuvud

Paavo Nurmis gipshuvud

Skulpturen av gips bär Wäinö Aaltonens signatur och är troligen tillverkad samtidigt som löparstatyn över Nurmi (1924−25). Porträtthuvudet donerades till museet av åbobon Mauno Mäki i februari 1949.

Pekka Tiilikainens rock

3D-föremål

More info about Pekka Tiilikainens rock

Pekka Tiilikainens rock

Kommentatorlegenden Pekka Tiilikainen (1911−1976) uppträdde ofta i kläder fyllda med idrottsmärken. ”Krigsrocken”, som den även kallades, kom under årens lopp att samla på sig 166 tygmärken, som Tiilikainen hade samlat från olika idrottsevenemang. Med anoraken använde Tiilikainen en passande mössa, som också var täckt med olika märken. Tiilikainen donerade rocken och mössan till Idrottsmuseet när han gått i pension 1971.

Pekka Tiilikainens kommentatorkarriär räckte nästan 40 år och begränsade sig inte enbart till idrottsevenemang. Man minns den ”blåvita rösten” bland annat som kommentator under marskalk Mannerheims begravning.

Pekka Tiilikainens keps

3D-föremål

More info about Pekka Tiilikainens keps

Pekka Tiilikainens keps

Kommentatorlegenden Pekka Tiilikainen donerade sin berömda keps och sin anorak till Idrottsmuseet sedan han gått i pension 1971. Den ”blåvita rösten” arbetade under sin flera decennier långa karriär vid hundratals idrottsevenemang. Vanligtvis såg man honom på tävlingsplatserna utrustad uttryckligen med dessa kläder, som pryddes av idrottsmärken. Kepsen bär sammanlagt 50 märken, av vilka de flesta ansluter sig till vinteridrottstävlingar på 1950−1960-talen. Största delen är olika typer av rockmärken; kepsen bär även tre tygmärken.

Teemu Selännes spelskjorta

3D-föremål

More info about Teemu Selännes spelskjorta

Teemu Selännes spelskjorta

Teemu Selänne, en av Finlands alla tiders ishockeyspelare, spelade i denna Anaheims spelskjorta i NHL:s grundseriematch Ottawa Senators-Anaheim Mighty Ducks den 5. mars 1997. ”Finnish Flash” lyckades göra två mål i matchen.

Den av Nike tillverkade skjortan domineras av en anklogo. Walt Disney-bolaget grundade föreningen 1993 och gav den namnet efter Disneys succéfilm, The Mighty Ducks (sv. Mästarna, 1992). Anaheim använde denna skjortmodell i sina bortamatcher fram till år 2006, då föreningen efter ägarbyte fick namnet Anaheim Ducks. Selänne spelade med nummer 8 även i Jokerit och i Finlands ishockeylandslag. På högra ärmen ses Selännes autograf.

Selänne spelade i Anaheim 1995−2001 och 2005−2014. Höjdpunkten under den senare perioden inträffade 2007, när den i Esbo födda ishockeystjärnan blev den sjätte finländska spelaren som vunnit Stanley Cup. Anaheim besegrade just Ottawa i finalserien av Stanley Cup med segrarna 4-1.

Basketboll tillverkad av Karhu

3D-föremål

More info about Basketboll tillverkad av Karhu

Basketboll tillverkad av Karhu

Denna basketboll tillverkad av Oy Sportartiklar Ab är från år 1951. Som material har man använt brunt läder.

Basket var ännu en ung gren i Finland på 1950-talet. Finska Basketbollförbundet hade grundats först strax innan krigen, år 1939. Den nya grenens status återspeglades också därigenom, att man för basketturneringen under Helsingfors olympiska spel 1952 valde en italiensk varuleverantör i stället för Karhu. Spelens organisationskommitté strävade annars att huvudsakligen gynna produkter av inhemska redskapstillverkare.

Paavo Nurmis miniatyrstaty

3D-föremål

More info about Paavo Nurmis miniatyrstaty

Paavo Nurmis miniatyrstaty

Miniatyrstatyn som föreställer Löparnas kung Paavo Nurmi är del av en serie, som tillverkades med den av Wäinö Aaltonen år 1925 skulpterade löparstatyn över Paavo Nurmi som förebild. Serien tillverkades på 1950-talet. Avsikten var att samla in medel för att bygga en idrottshall i teknologbyn i Otnäs. Som material användes stilmetall. Man känner inte till det exakta produktionsantalet. Senare användes statyerna som pris vid idrottstävlingar.

En motsvarande miniatyrstaty spelade huvudrollen i ett berömt teknologspratt. En vecka före valborg 1961 lyftes utanför Stockholm Vasaskeppet, som sjunkit under sin jungfruresa 1628. Till sin stora förvåning hittade marinarkeologerna på skeppets däck en löparstaty, på vars fot hade ingraverats på munklatin: ”Paavo Nurmi, finländsk storlöpare”. Fyndets natur avslöjades en vecka senare, då en grupp finländska teknologer erkände att de dykt ner och placerat statyn på skeppets däck natten före lyftandet.

Hannu Manninens skidkänga

3D-föremål

More info about Hannu Manninens skidkänga

Hannu Manninens skidkänga

Hannu Manninen använde dessa skidkängor, tillverkade av norska Madshus, när han tävlade i världscupen i nordisk kombination säsongen 2010−2011. Vid slutet av säsongen meddelade Manninen att han avslutar sin karriär. Skidaren i nordisk kombination, som skolat sig till trafikflygare, återvände till tävlingsbanorna för åren 2016−2018.

Hannu Manninen är en av de mest framgångsrika finländarna i nordisk kombination. Manninen, känd som en hård skidåkare, nådde sina största framgångar i världscupen i nordisk kombination, som han vann fyra år i rad 2004−2007. Manninen vann rekordartat 48 enskilda deltävlingar. I stortävlingar var Manninens bästa framgångar världsmästerskapet på sprintsträckan 2007 och olympiskt guld i lagtävlingen i Salt Lake City 2002.

Karhus knäskydd för ishockey

3D-föremål

More info about Karhus knäskydd för ishockey

Karhus knäskydd för ishockey

Detta knäskydd för ishockeyspelare är tillverkat av filt, härdad plast och läder på 1950-talet. Det är tillverkat av Karhu, som redan på 1930-talet inkluderade ishockeyredskap i sitt sortiment. Skyddet har använts av studerande vid Helsingfors universitets gymnastikinrättning.

Körhjälm

3D-föremål

More info about Körhjälm

Körhjälm

Ägaren till denna körhjälm är inte känd, men den har troligtvis använts i Djurgårdsloppet i Helsingfors mellan 1940- och 1960-talen i F3-klassen. På vardera sidan av hjälmen ses röda blixtar. På pannsidan finns två rutiga flaggor och i nacken Finlands flagga. Hjälmen har ingen skärm. Man har kunnat fästa hjälmen under hakan med läderremmar, som också skyddade förarens nacke.

Djurgårdsloppet kördes i närheten av Helsingfors centrum, vanligtvis på mors dag 1932−1963. Tävlingarna avslutades, då svensken Örjan Atterberg dog i en olycka våren 1963.

Janne Ahonens intelligenskängor

3D-föremål

More info about Janne Ahonens intelligenskängor

Janne Ahonens intelligenskängor

Janne Ahonen hoppade med dessa ”intelligenskängor” i backhoppningens världscup 2007−2008. Kängornas sensorer samlar in data om fotens rörelser och tryck under hoppet. På basen av mätningsresultaten får hopparen och tränaren uppgifter om bland annat hoppets fart, avstampets inpassning samt flygbanan. Materialet som samlats in under säsongen avslöjade, att Ahonen lyckades upprepa sin hopprestation jämnare än sina konkurrenter.

Projektet med intelligenskängan finansierades av Tekes (utvecklingscentret för teknologi och innovationer). Kängan utvecklades av Tammerfors tekniska universitet och JALAS. I projektet deltog även Jyväskylä universitets institution för idrottsbiologi, Nokia, Finska Skidförbundet, Suunto och VTI Technologies. Specialmaterialen som donerats av Amroy Europe Oy garanterade, att kängorna trots utrustningen var lättare än vanliga backhoppningskängor.

Janne Ahonen vann under sin karriär två individuella världsmästerskap i backhoppning och tre VM-guld i lagtävling. I olympiska spel vann Ahonen två silvermedaljer i lagbacken. Bäst minns man honom som femfaldig vinnare av tysk-österrikiska backveckan, av vilka han vann den senaste just med intelligenskängorna i januari 2008.

Paavo Nurmi-pastillask

3D-föremål

More info about Paavo Nurmi-pastillask

Paavo Nurmi-pastillask

Paavo Nurmi gav år 1926 ensamrätt åt Oy Fazer Ab att använda hans namn för pepparmyntspastiller. Paavo Nurmi-pastiller tillverkades fram till år 1939.

Mässingsaskarna tillverkades av G.W. Sohlberg Oy. Bilden på askens lock av den löpande Paavo Nurmi togs från en bildserie, som Toivo T. Kaila använde i sin biografi över Nurmi. Askarna planerades till en sådan storlek att de rymdes i västfickan till männens kostymer.

Sabeldans-skulpturen

3D-föremål

More info about Sabeldans-skulpturen

Sabeldans-skulpturen

Den indonesiska konstnären Idegede Petut Gedes Sabeldans-skulptur i trä förevisades i konstutställningen under Helsingfors olympiska spel 1952. Sammanlagt förevisades 181 verk från 23 olika länder. De hade grupperats i fem kategorier: byggnadskonst, målningskonst och grafik, bildhuggning, litteratur och musik. Konstutställningen ersatte konsttävlingarna från tidigare olympiska spel.

Statyerna returnerades till sina ägare efter de olympiska spelen. Indonesiska truppen donerade sin egen som gåva till organisationskommitténs ordförande Erik von Frenckell.

Kari Kinnunens ishockeyhandske

3D-föremål

More info about Kari Kinnunens ishockeyhandske

Kari Kinnunens ishockeyhandske

Denna ishockeyhandske användes på 1960-talet av försvararen Kari Kinnunen. Kari Kinnunen spelade i tre Helsingforsföreningar i ishockeyns FM-serie: Karhu-Kissat, HJK och Jokerit.

Läderhandskarna är tillverkade av Karhu och försedda med serienumret 1623. Kinnunen har troligtvis skaffat sig handskarna i mitten av 1960-talet, då serien 1623 dök upp i Karhus katalog. Handskarna påstods vara toppspelarnas favorit, en ”Kanada-modell” tillverkad av läder med specialyta.

Tapio Rautavaaras handledsskydd

3D-föremål

More info about Tapio Rautavaaras handledsskydd

Tapio Rautavaaras handledsskydd

Detta handledsskydd för bågskyttar har använts av Tapio Rautavaara. Folkgunstlingen, som var en talang på många områden, började med bågskytte i början av 1950-talet sedan han avslutat sin karriär som spjutkastare. Han vann finskt mästerskap i sin nya gren redan 1955, och tre år senare blev han världsmästare. I lagtävlingen under VM i Brüssel steg Olavi Kallionpää och Väinö Ansala tillsammans med Rautavaara upp på högsta prispallen.

Handledsskyddet av läder, som är böjt till halvcirkelform, har fem häktor i vardera kanten och genom dem har man trätt en gummibandslänk, som håller skyddet på plats. Skyddet skyddar bågskyttens hand från den svängande bågsträngen.

Seppo Uusi-Oukaris bobollsträ

3D-föremål

More info about Seppo Uusi-Oukaris bobollsträ

Seppo Uusi-Oukaris bobollsträ

Detta bobollsträ av trä har tillhört Seppo Uusi-Oukari, som åren 1966−1983 spelade i Kankaanpään Maila. Det 100 centimeter långa matchträet är Karhus slagträmodell 513-M. Diametern är 4,6 cm.

Seppo Uusi-Oukari var årets slagkung sex säsonger i följd 1971−76. Han valdes till årets bobollsspelare år 1976.

Olympiainsamlingslåda

3D-föremål

More info about Olympiainsamlingslåda

Olympiainsamlingslåda

Amerikafinländarna använde detta skrin av trä under sina kaffebjudningar, där man samlade in medel för att betala resekostnaderna för de finländska trupperna till olympiska spelen i Lake Placid och Los Angeles 1932. Insamlingen anordnades vintern 1931−1932, mitt under den världsomfattande ekonomiska krisen, och inbringade till slut en summa, som i dagens läge motsvarade nästan 250 000 euro. Med intäkterna täckte man nästan hälften av reseutgifterna för de finländska trupperna till sommar- och vinterspelen. Anteckningarna på bottnen av skrinet visar, att skrinet med dess innehåll har överlåtits till den finländska truppen i New York den 20. februari 1932. Inuti syns namn på personer som deltagit i insamlingen samt donerade summor.

Finlands Olympiska kommitté, som led av penningbrist, skickade sist och slutligen endast sju idrottare till Lake Placid 1932, av vilka en var tvungen att betala sin resa själv. Den lilla truppen återvände till Finland med en ståtlig skörd: tre medaljer, en av varje valör.

”Lätsä-Pekkas” keps

3D-föremål

More info about ”Lätsä-Pekkas” keps

”Lätsä-Pekkas” keps

Långdistanslöparen Pekka Päivärinta blev berömd för kepsen (fi. lätsä) som han använde under tävlingar. Den rödvita kepsen hade hans fru Merja sytt.

Päivärinta har berättat att han började använda kepsen år 1968, sedan han sett de första bilderna av sig själv i tidningar. Löparens dåvarande långa hårmodell fick av farten en mittbena, som enligt Päivärinta fick honom att på bild likna en skörtist. Utöver tävlingskepsen tog Päivärinta också i bruk en annan keps för träningsbruk. ”Lätsä-Pekka” donerade sin tävlingskeps till Idrottsmuseets samlingar år 1978.

Under sin karriär vann Pekka Päivärinta 14 finska mästerskap och representerade Finland under olympiska spelen 1972 och 1976. Hans största framgång var världsmästerskapet i terränglöpning 1973.

Skridsko av trä med metallbett

3D-föremål

More info about Skridsko av trä med metallbett

Skridsko av trä med metallbett

Dessa träskridskor med metallbett har använts i Malax i slutet av 1700-talet. I trädelen av de hemgjorda skridskorna finns tre hål för läderremmar, med vilka skridskon fästs vid skodonet. På bottnen av trädelen finns en skåra för metallbettet. Bettet har fästs i skåran med spik och en träkil.

Skridskor tillverkade av djurben var vida i bruk i Finlands skärgårdstrakter ännu på 1700-talet. Metallbett tog man först i bruk på 1600-talet i Nederländerna, där skridskor var ett vanligt fortskaffningsmedel på de frusna kanalerna.

Boboll, ”Marskens boll”

3D-föremål

More info about Boboll, ”Marskens boll”

Boboll, ”Marskens boll”

Denna boboll av läder användes i den femtonde Öst-Väst -matchen, som spelades i Jyväskylä i september 1949. På matchdagens morgon beslöt Finlands bobollsförbund att man under matchen skulle använda en boll, som tidigare signerats av marskalken Mannerheim. ”Marskens boll” användes slutligen i Öst-Väst -matcher fram till år 1974.

Man minns Öst-Väst -matchen i Jyväskylä 1949 både för spelbollen och av andra orsaker: matchen som spelades i hällregn inför 4000 åskådare slutade oavgjort 9−9.

Hannes Kolehmainens spiksko

3D-föremål

More info about Hannes Kolehmainens spiksko

Hannes Kolehmainens spiksko

Spikskorna som Hannes Kolehmainen använde under Stockholms olympiska spel 1912 spelar en intressant roll i den finländska sportutrustningsindustrins historia. Spikskorna är tillverkade i London, anskaffade inför spelen av Arvo Hohenthal, affärsmannen som grundade Oy Urheilutarpeita Ab år 1910. Hohenthal ville hjälpa den stigande löparstjärnan Kolehmainen, som inför Stockholm behövde ordentliga löpningsspikskor. Sådana förekom ännu inte i sortimentet hos Urheilutarpeita.

I London hade Hohenthal med sig Kolehmainens skonummer och en teckning av hans fot. Slutresultatet var trots allt inte det man önskat sig: skorna var för långa och smala. Det fanns dock inte tid längre att söka bättre, så Kolehmainen fick nöja sig med dessa skor. Trots skavande skor vann Kolehmainen tre olympiska guldmedaljer i Stockholm.

Vis av erfarenheten beslöt sig Hohenthal för att säkra, att finländska löpare i fortsättningen inte skulle behöva lida av dåliga skor. Oy Urheilutarpeita Ab, som senare ändrade namnet till Karhu, började också tillverka sportskodon. I Antwerpen 1920 löpte Kolehmainen hem maratonguld med skor tillverkade av Urheilutarpeita.

Fäktningsvisir

3D-föremål

More info about Fäktningsvisir

Fäktningsvisir

Fäktningsvisiret hör till den obligatoriska skyddsutrustningen i en snabb kontaksport som fäktning, där man använder spetsiga vapen. Det täta nätet av järntråd stöds på insidan av ett galler. Fäktarens öron, haka och huvud skyddas av läderfodringar på insidan.

Detta visir användes av underfänrik Josef Edvard Richter (1829−1910), husbonde på gården Pakkanen i Tavastkyro. Fäktning var en allmän hobby bland officerare och den hade ingått i militärskolningen redan hundratals år innan den blev en modern tävlingsidrott.

Mikael Forssells fotbollsskor

3D-föremål

More info about Mikael Forssells fotbollsskor

Mikael Forssells fotbollsskor

Mikael Forssell, känd som en gudabenådad målgörare, är en av alla tiders bästa finländska fotbollsspelare. Han växte upp i Pallo-Pojat och gjorde en ståtlig karriär i europeiska toppligor, representerande bland annat Chelsea och Birmingham i engelska ligan samt Mönchengladbach och Hannover i tyska Bundesliga. Under sin bästa säsong 2003/2004 gjorde ”Miklu” 17 mål för Birmingham i engelska ligan och två i engelska FA Cup. Han är nästbästa målgöraren genom tiderna i Finlands fotbollslandslag.

Dessa neonblåa fotbollsskor, tillverkade av Nike, använde Forssell i Birmingham säsongen 2006−2007. Skorna är tillverkade helt av syntetiskt material.

Marja-Liisa Kirvesniemis täckjacka

3D-föremål

More info about Marja-Liisa Kirvesniemis täckjacka

Marja-Liisa Kirvesniemis täckjacka

Längdåkaren Marja-Liisa Kirvesniemi (f. Hämäläinen) är Finlands genom tiderna mest framgångsrika kvinnliga olympiaidrottare. Hon representerade Finland rekordartade sex gånger i olympiska spel och vann tre olympiska guld och fyra brons i dessa.

Den blåvita täckjackan, tillverkad av Luhta, ingick i finländska truppens officiella dräkt under OS i Calgary 1988. Dräkten har designats av Riitta Kuparinen.

Matti Nykänens olympiska guldmedalj, Calgary 1988

3D-föremål

More info about Matti Nykänens olympiska guldmedalj, Calgary 1988

Matti Nykänens olympiska guldmedalj, Calgary 1988

Matti Nykänen blev legendarisk backhoppare i Calgary 1988. Nykänen vann guld i samtliga tre backhoppningstävlingar: normalbacken, stora backen och lagbacken. Nykänen hade redan från tidigare två olympiamedaljer från Sarajevo 1984. Idrottsmuseet skaffade sig med hjälp av en medborgarinsamling år 1995 huvuddelen av de medaljer som Nykänen vunnit under sin karriär. Förutom de fem olympiska medaljerna infördes 15 VM-medaljer och 22 FM-medaljer i museets samlingar.

Nykänens guldmedalj från normalbacken i Calgary är tillverkad av förgyllt silver och den är designad av Friedrich Peter. Medaljens diameter är 69 millimeter. På frånsidan finns ingraverat profilerna av en bekransad olympiasegrare och en indianhövding samt redskap från vinteridrottsgrenar. Längs kanten finns inskrivet på engelska och franska den gren som det gäller: 90 meter backhoppning.

Münchens olympiamaskot 1972

3D-föremål

More info about Münchens olympiamaskot 1972

Münchens olympiamaskot 1972

Taxen Waldi var den första officiella olympiamaskoten. Waldi-hunden var designad för Münchens olympiska spel 1972 av den tyska konstnären Otl Aicher, som ansvarade för hela spelens grafiska uttryck. Under spelen såldes Waldi som mjukisdjur, senare även bland annat som pins.

Olympiaminnesmedalj 1952

3D-föremål

More info about Olympiaminnesmedalj 1952

Olympiaminnesmedalj 1952

Minnesmedaljens modell och designer för Helsingfors olympiska spel 1952 valdes på basen av en tävling våren 1951. I tävlingen deltog 35 konstnärer, av vilka Kauko Räsänen segrade. Räsänen belönades med ett pris på 150 000 mark och en tilläggssumma på 50 000 mark för medaljens produktion. Prisnämnden karaktäriserade Räsänens segrande arbete som säkert, rytmiskt och slående. Det speciella bildmotivet hade han lyckats förevisa behärskat och gediget.

Minnesmedaljen delades ut till spelens samtliga deltagare och funktionärer. Den slogs i 14 000 exemplar. Medaljen var tillverkad av brons och hade en diameter på 54 millimeter.

Paavo Nurmis förgyllda spiksko

3D-föremål

More info about Paavo Nurmis förgyllda spiksko

Paavo Nurmis förgyllda spiksko

Paavo Nurmis (1897−1973) löpningsspiksko gjordes om till ett ”förgyllt” utställningsföremål inför New Yorks världsutställning 1939−1940. Spikskon förevisades i den finländska avdelningen. Den berömda skon var ett av de första utställningsföremålen när Idrottsmuseets utställning öppnades för allmänheten i flygelbyggnaden till Olympiastadion 1943.

Spikskons glänsande utsida är i själva verket en kopparblandning. De sex nötta spikarna på botten av skon berättar om skons tidigare skeden. Nurmi använde skon under tävlingar på 1920−1930-talen.

Paavo Nurmi behärskade långdistanslöpningens internationella tävlingsbanor under 1920-talet. ”Löparnas konung” vann under tre olympiska spel (1920−1928) nio guld- och tre silvermedaljer och löpte sammanlagt 22 officiella världsrekord på utomhusbanor.

Deltagarmedalj från friidrotts-VM 1983

3D-föremål

More info about Deltagarmedalj från friidrotts-VM 1983

Deltagarmedalj från friidrotts-VM 1983

Deltagarmedaljen för VM i friidrott i Helsingfors 1983 designades av Reijo Paavilainen. Medaljen är av brons och mäter 6 cm i diameter. Bildmotivet på framsidan föreställer Paavo Nurmis löparstaty, som står framför Olympiastadion. På baksidan ses spelens signum och två hukande löpargestalter. Medaljerna var tillverkade av Sporrong och utdelades till samtliga deltagare i spelen.

Seppo Uusi-Oukaris bobollsplockhandske

3D-föremål

More info about Seppo Uusi-Oukaris bobollsplockhandske

Seppo Uusi-Oukaris bobollsplockhandske

Bobollens sexfaldige slagkung (1971−1976) Seppo Uusi-Oukaris plockhandske är tillverkad av Karhu. Plockhandsken av läder, tillverkad för spelare med stora händer, är känd under namnet Stortrollet nr. 529, och kom med i Karhus sortiment år 1970. Plockhandskens insida har en specialskärning, fingerstöd och en formad styvning. Uusi-Oukaris smeknamn Batu har skrivits för hand i nedre kanten av plockhandsken.

Seppo Uusi-Oukari spelade i Kankaanpään Maila åren 1966−1983. Han utsågs till Finlands årets bobollsspelare år 1976.

VM-spelens maskot 1983

3D-föremål

More info about VM-spelens maskot 1983

VM-spelens maskot 1983

Till maskot för de första friidrotts-VM, som arrangerades i Helsingfors 1983, valdes haren Lasse, som fick sitt namn efter den fyrfaldige olympiasegraren Lasse Virén. Maskoten designades av grafikern Marika Lehestö och den förekom på många spelprodukter och minnesföremål. Mjukisdjursmaskotarna tillverkades i Syd-Korea i flera storlekar och i sammanlagt 132 000 exemplar.

Cykelsko tillverkad av Karhu

3D-föremål

More info about Cykelsko tillverkad av Karhu

Cykelsko tillverkad av Karhu

Denna Karhus cykelsko är tillverkad på 1950-talet. Skorna med slät botten har tillverkats av känguruskinn och är oanvända. Känguruskinnet tål även hårt slitage och är därmed ett vanligt förekommande material i sportskor. Karhu tillverkade cykelskor från 1930-talet till 1960-talet.

Olympiakaffepaket

3D-föremål

More info about Olympiakaffepaket

Olympiakaffepaket

Ab Gustav Paulig skaffade sig inför spelen i Helsingfors 1952 rättigheterna att använda de olympiska ringarna på sina kaffe- och teprodukter. Utöver olympiaringarna pryddes olympiakaffepaketen med Paula-flickan, som Paulig hade använt på sina produkter sedan 1920-talet. År 1950 intensifierade Paulig marknadsföringen av kaffe genom att utse den första officiella Paula-flickan, som reklamförde kaffe klädd i folkdräkten från Sääksmäki.

På sidan av kaffepaketet fanns instruktioner för hur man tillreder gott kaffe, samt ett omnämnande om att intäkter från Paulig-kaffe, Sigill-te och senap doneras till tränandet av finländska idrottare som förbereder sig inför de olympiska spelen. Kaffepaketet vägde 250 gram och kostade 175 mark. Kaffe befriades från den efterkrigstida ransoneringen först år 1954.

Picknick-stol

3D-föremål

More info about Picknick-stol

Picknick-stol

Ab Enso-Gutzeit skapade ett påhittigt bruksföremål för olympiska spelen i Helsingfors 1952: en picknick-stol, som kan vikas i hop till en promenadkäpp. Stolens sits försågs med de olympiska ringarna och texten HELSINKI 1952.

Föremålets båda användningsegenskaper kom väl till bruk, särskilt under maraton och 50 km gång. Rutterna gick från Olympiastadion till vändpunkten vid Tusbyvägen, så att åskådarna som samlats längs gatorna såg de tävlande två gånger under den långa dagen: när de var på väg mot vändplatsen och när de var på väg tillbaka därifrån.

Promenadkäppens längd är 89 cm. Sitsens diameter är endast 23 cm, vilket gör den ganska obekväm för en vuxen användare.

Yrjö Saarelas brottningssko

3D-föremål

More info about Yrjö Saarelas brottningssko

Yrjö Saarelas brottningssko

Brottningsskon för vänsterfoten, som tillverkats av brunt läder, har tillhört Yrjö Saarela. Atleten från Uleåborg vann världsmästerskapet i brottning 1911 och olympiskt guld i Stockholm i tungvikt. Läderbotten med salmiakmönster är försett med en tunn klacklapp. Enligt reglerna fick skorna inte ha hakar eller klackar.

Saarela var en av många finländska brottare som hade framgång på de internationella brottningsarenorna i början av 1900-talet. Under Stockholms olympiska spel 1912 tävlade 37 finländska brottare i fem tävlingsserier och hemförde nästan hälften av de medaljer som stod till buds.

Tapani Nikus skidkänga

3D-föremål

More info about Tapani Nikus skidkänga

Tapani Nikus skidkänga

Mästarskidåkaren Tapani Niku från Haapavesi var en av Finlands mest framgångsrika skidåkare under övergångsperioden från skidåkning på plan mark till terrängskidåkning under 1910−1920-talen. Niku, som vann brons på 18 kilometer under olympiska spelen i Chamonix, var en av de första finländarna som omfattade den teknik som krävdes för terrängskidåkning. Han var också en föregångare när det gällde att utveckla utrustning för den nya skidåkningsstilen.

Den lätta och långskaftade skidkängan är tillverkad av läder, som materialmässigt är hållbart och vattentätt. Den raka spetsen var en innovation för sin tid: de flesta skidkängor på 1920-talet hade ännu en krökt spets, som påminde om en grisknorr.

Eino Kaakkolahtis bobollsplockhandske

3D-föremål

More info about Eino Kaakkolahtis bobollsplockhandske

Eino Kaakkolahtis bobollsplockhandske

Denna plockhandske av läder, tillverkad av amerikanska Spalding, är ursprungligen avsedd för baseball. Jyväskylän Kiris bobollsspelare Eino Kaakkolahti skaffade sig plockhandsken från Förenta Staterna i början av 1950-talet. Det rådde brist på sportartiklar i Finland under efterkrigsåren och många bobollsspelare skaffade sig utrustning bortom Atlanten.

Vänstra handens plockhandske är Spaldings så kallade Autograph model. Modellens karaktäristiska drag är läderremmarna, som förenar fingerdelar med varandra.

Boboll är en finländsk variant av amerikansk baseball. Lauri ”Tahko” Pihkala utvecklade grenen i början av 1920-talet, motiverad av försvarsbetingade orsaker.

Startpistol

3D-föremål

More info about Startpistol

Startpistol

Helsingin Kisa-Veikots (HKV) konstituerande medlem Kalle Kataja använde denna startpistol under 1920-talet. Senare har pistolen använts bland annat inom träning av löpare.

Pistolen är bågformad. Skaftet och det trekantiga stödet under pipan är av mörkt trä med salmiakmönster. Pistolens pipa är åttkantig och vid basen finns en spak för patroner.

När tekniken avancerade, avstod man från att använda knallbössor som startpistol: knallarna som användes som patroner gav inte ifrån sig tillräcklig smäll och rök. I dagens tävlingar använder man vanligtvis elektroniska startpistoler.

Burk för skidsmörja

3D-föremål

More info about Burk för skidsmörja

Burk för skidsmörja

Denna smörjburk av märket Kiva från1930-talet andas aromer av tjära. Den har tillverkats av den legendariska smörjtillverkaren Esa Rossi (1895−1962), som också är bekant under namnet Rasva-Rossi (Smörj-Rossi).

Utöver smörjorna var Smörj-Rossi även verksam inom den finländska skidsporten som elitskidåkarnas inofficiella mecenat. Rossi ansåg att en målinriktad träning inför stortävlingar inte var möjlig, om skidåkaren samtidigt var tvungen att sköta ett civilarbete på heltid. Rossis stöd gagnade bland annat Kalle Jalkanen (1907−1941), som på ankarsträckan ledde Finland till stafettguld under olympiska spelen i Garmisch-Partenkirchen 1936.

Kiva-smörjor tillverkades ända fram till 1960-talet i Rossis fabrik i Gammelstaden i Helsingfors. Smörjor exporterades också utomlands, i synnerhet till Tyskland. Esa Rossi använde inga recept när han framställde sina kok, utan lade till ingredienser på högt enligt egen fingertoppskänsla.

Skateboard

3D-föremål

More info about Skateboard

Skateboard

Denna skateboard har använts i början av 1990-talet, då skateboardboomen erövrade mark i de finländska städerna. Skateboardåkarna smyckade sina bräden med teckningar gjorda med spraymålning och tusch samt med dekaler, vilka dock var svåra att få tag på i Finland vid den tiden. Under 1990-talet etablerade sig Santa Cruz som den mest populära skateboard-modellen. Tidigare hade särskilt nybörjarna föredragit modellen Turbo 2, som hade en bakdel som kunde skruvas loss, och som kallades ”tvålen” eller ”bumerangen”, samt s.k. rail-skydd längs kanterna. I mitten av 1990-talet fick brädorna även i Finland sin nuvarande form, där såväl fram- som bakändan böjer sig aningen uppåt.

Miniatyr av gymnastikredskap

3D-föremål

More info about Miniatyr av gymnastikredskap

Miniatyr av gymnastikredskap

Miniatyren av ett gymnastikredskap ingår i en miniatyrserie med gymnastiktematik, som Anni Collan, en av banbrytarna inom den finländska kvinnogymnastiken, donerade till Idrottsmuseet våren 1941. I serien ingår, förutom hästen, även två gymnastikbänkar, två barrar, en hoppbock, en plint, stegar, klättringsstänger, ribbstolar, gymnastikmattor samt höjdhoppsställning med tillhörande mått. I serien har ursprungligen ingått även en trälåda, som man kunnat inreda som gymnastiksal med hjälp av redskapen. Miniatyrerna är tillverkade i skala 1:10. Som material har man använt lackat trä, metall, läder samt ylle- och filtduk.

Gymnastiklärarnas kommitté, dit även Collan hörde, beställde serien av snickaren Oskari Anttila. Anttila tillverkade miniatyrerna i sin verkstad i Kiukais år 1907. Miniatyrserien har sannolikt använts under kurser för gymnastiklärare, för att åskådliggöra inredning och renlärig användning av gymnastiksalar.

Wäinö Bremers tropikhjälm

3D-föremål

More info about Wäinö Bremers tropikhjälm

Wäinö Bremers tropikhjälm

Flygaresset Wäinö Bremer använde denna tropikhjälm under sin nio veckor långa flygfärd från Helsingfors till Kapstaden och tillbaka. Bremer skaffade sig hjälmen i Kairo, där han gjorde ett mellanstopp efter resans europeiska etapper. Hettan över norra Sahara krävde skyddsutrustning, som man inte behövde under den europeiska vårvintern. På avresedagen var temperaturen i Helsingfors 18 grader på minussidan.

Under sin resa tillryggalade Bremer slutligen 31 050 kilometer; under de längsta flygdagarna flög han drygt 1000 kilometer. Bremers tvåsitsiga Junkers A-50 Junior-sportflygplan ställdes senare till påseende i avgångsaulan i Helsingfors-Vanda flygplats utrikesterminal. Han flög med samma plan även under sina resor runt Europa 1931 och jorden runt år 1933. Bremer donerade sin hatt och sina pilotglas till Idrottsmuseet 1943.

Utöver sina meriter inom flygbranschen var Bremer dessutom olympiamedaljör. Luftstridskrafternas officer ledde som lagkapten Finlands lag i militärskidskyttepatrulltävling till olympiskt silver i Chamonix 1924. Bremer omkom 1964, då hans plan störtade i skogen nära flygfältet i Sjöskog efter en misslyckad landning till följd av dåligt väder.

Tändsticksask

3D-föremål

More info about Tändsticksask

Tändsticksask

Denna tändsticksask med Valio-märke är tillverkad för Helsingfors olympiska spel 1940. Asken är tillverkad av företaget Kauppiaiden Teollisuus, som var ett av de finländska företag, vilka skaffade sig rätten att använda olympiaringarna på tändsticksaskar. De övriga var SOK, Suomen Tulitikku Oy och Porin Tulitikkutehdas Oy. Samtliga företag betalade en engångsersättning på 100 000 mark för användandet av olympiaringarna. Asken har rymt 50 tändstickor, av vilka 30 återstår. Slitaget på skrapytorna visar också att asken använts.

De olympiska spelen inhiberades i mars 1940 till följd av andra världskriget. Fram till dess hade en hel mängd olika olympiaprodukter hunnit tillverkas, största delen olika souvenirer.

Helsingfors olympiafackla 1952

3D-föremål

More info about Helsingfors olympiafackla 1952

Helsingfors olympiafackla 1952

Facklan från Helsingfors olympiska spel 1952 är den mest sällsynta av alla olympiafacklor. Man tillverkade i tiderna endast 23 exemplar av facklorna – 16 av silver, sju av försilvrad mässing. Facklan designades av konstmålaren och -grafikern Aukusti Tuhka (1895−1973). Kultakeskus Oy tillverkade våren 1952 på basen av Tuhkas ritningar 22 facklor. Efter spelen beställdes från Kultakeskus ytterligare en fackla av silver. Facklorna donerades till de huvudsakliga samarbetsinstanser, som deltagit i organiseringen av fackelstafetten.

Skaftet på Helsingfors olympiafackla är av masurbjörk och skåldelen av silver. Facklans totallängd är 60 cm. Skåldelen är dekorerad med en kransfigur, olympiaringarna och texten: XV OLYMPIA HELSINKI 1952 HELSINGFORS HELSINKI. I fackelskålen placerades en särskild bränsletank.

Paavo Nurmis stoppur

3D-föremål

More info about Paavo Nurmis stoppur

Paavo Nurmis stoppur

Paavo Nurmi följde under flera tävlingar med hjälp av ett stoppur hur löpningsplanen förverkligades. Under olympiska spelen i Paris 1924 använde Nurmi ett ur, som han fått till låns av Lauri ”Tahko” Pihkala. Minerva-uret var tillverkat i Schweiz och tillhörde Pihkalas fru Rauna. Nurmi behövde ett låneur, för han var rädd att förlora sitt värdefulla guldur. Nurmi hade för vana att slänga i från sig uret inför sista varvet.

Nurmi vann fem olympiska guld i Paris. Pihkalas ur följde med i tre guldlopp. Efter spelen returnerade Nurmi uret till dess ägare, som senare lät ingravera texten: ”This watch was held by P. Nurmi when running 1500, 5000 and 3000 m at the Olympic Games 1924.”

Pihkala använde uret regelbundet när han var ute och motionslöpte. Uret var med Pihkala även 1963, då han hamnade på sjukhus efter att under sin motionsrunda blivit puffad av en bil. En liten pojke hittade uret på olycksplatsen och returnerade det till Nurmi, som han trodde var ägaren. Nurmi lät reparera uret i Schweiz och returnerade det sedan till Pihkala.

Antti Kasvios olympiska bronsmedalj

3D-föremål

More info about Antti Kasvios olympiska bronsmedalj

Antti Kasvios olympiska bronsmedalj

Antti Kasvio simmade 1992 i Barcelona, på sin paraddistans 200 meter frisim, hem olympiabrons på tiden 1.47,63. Bildmotivet på framsidan av bronsmedaljen från Barcelona föreställer segerns gudinna Nike, som i sin vänstra hand håller en palmkvist och i den högra en lagerkrans. De olympiska medaljernas framsida förnyades just inför spelen i Barcelona: modellen hade varit den samma åren 1928−1988. Medaljens baksida pryds av spelens officiella motto. Medaljen är designad av konstnären Xavier Corberó.

Finländska simmare har vunnit fyra medaljer i olympiska spel. Medaljörerna utöver Kasvio är Arvo Aaltonen, som vann två brons i Antwerpen 1920 och Jani Sievinen, som vann silver i Atlanta 1996.

Clas Thunbergs skridskor

3D-föremål

More info about Clas Thunbergs skridskor

Clas Thunbergs skridskor

Hastighetsåkaren Clas Thunberg (1893−1973) använde, precis som många samtida, samma skridskor genom hela karriären. Med dessa skridskor, tillverkade av norska L.H. Hagen & Co, på fötterna behärskade ”Isbanornas Nurmi” de internationella isbanorna under 1920-talet. Hastighetsåkaren, som ofta förbättrade världsrekorden, hade sina största framgångar i Chamonix 1924 och St. Moritz 1928 med sju vunna olympiamedaljer: fem guld, ett silver och ett brons.

Thunbergs skridskor är av så kallad rörskridskomodell, utvecklad av den norska mästaråkaren Axel Paulsen på 1890-talet, och som blev vanlig på tävlingsbanorna under 1920-talet. Bettet är långt och stadigt fäst vid skodelen, som påminner om en vanlig lädersko utan skaft. Skridskornas otaliga metallreparationer bevisar att de varit värdefulla för användaren. Sannolikt har Thunberg endast bytt ut bett på sina skridskor, som är av storlek 41.

Örnen Sam

3D-föremål

More info about Örnen Sam

Örnen Sam

Den officiella maskoten för Los Angeles olympiska spel 1984 var den tvåhövdade havsörnen Sam. Den vänliga och glada maskotfiguren designades av C. Robert Moore från Walt Disney-bolaget. Man tillverkade olika versioner av maskoten, som alla inkluderade en cylinderhatt i den amerikanska flaggans färger, för att symbolisera amerikanskhet. Den vithövdade havsörnen är Förenta Staternas nationalfågel.

Misha-björnen

3D-föremål

More info about Misha-björnen

Misha-björnen

Misha-björnen var officiell maskot för Moskvas olympiska spel 1980. Den designades av Viktor Tšižikov, illustratör av barnböcker. Misha var den första olympiamaskoten, som produktifierades i större skala. Figuren användes i bland annat nyckelringar, mjukisdjur, frimärken, rockmärken och i många textilier.

Hockeybird-maskoten

3D-föremål

More info about Hockeybird-maskoten

Hockeybird-maskoten

Hockeybird var maskot för det delade ishockey-VM mellan Finland och Sverige 2012. Fågeln med bister uppsyn hade designats av Rovio Entertainments grafiker Toni Kysenius; som bakgrund låg det internationellt berömda videospelet Angry Birds. Enligt Kysenius hade Hockeybird som uppgift ”att skapa fågelenergi i den stora idrottsfesten och lägga näbben i blöt överallt”.

Verner Weckmans guldmedalj

3D-föremål

More info about Verner Weckmans guldmedalj

Verner Weckmans guldmedalj

Verner Weckmans (1882−1968) guldmedalj från mellanspelen i Aten 1906 är Finlands första olympiska guldmedalj. Weckman vann i Aten mellanserien (85 kg) i grekisk-romersk brottning. I London 1908 förnyade han sin guldmedalj i klassen 93 kg. Den senare bragden gör honom också till Finlands första officiella olympiasegrare, emedan Internationella Olympiska Kommittén inte beviljat Atens mellanspel officiell olympisk status.

Weckmans guldmedalj har diametern 50 mm och den väger 60 g. Som material har använts förgyllt silver. Medaljen är designad av J.C. Chaplain. Bildmotivet är det samma som under Atens olympiska spel 1896. På framsidan håller guden Zeus den bevingade segergudinnan Nike i sin hand. På baksidan ses en vy av Akropolis samt på grekiska texten: Internationella olympiska spelen Aten 1906.

Hannes Kolehmainens olympiska guldmedalj 1912

3D-föremål

More info about Hannes Kolehmainens olympiska guldmedalj 1912

Hannes Kolehmainens olympiska guldmedalj 1912

Hannes Kolehmainen löpte till olympiasegrare på tre distanser under Stockholms olympiska spel 1912, av vilka den mest oförglömliga var 5000 meters löpningen. Genom hela tävlingen gick Kolehmainen en jämn kamp mot fransmannen Jean Bouin och besegrade sin konkurrent först på upploppet. Finländaren nådde mållinjen först med knapp marginal och noterades för nytt världsrekord, 14.36,6.

Medaljen är 33 mm i diameter och väger 30 g. På framsidan håller två kvinnofigurer en lagerkranskrona ovanför huvudet på en segerrik ung idrottare. Bildmotivet är designat av Bertram Mckennal och användes redan i medaljerna från London 1908. På medaljens baksida deklamerar en ung budbärare de olympiska spelens budskap bredvid en staty föreställande Per Henrik Ling (1776−1839), det svenska gymnastiksystemets grundare. Baksidan designades av svensken Erik Lindberg.

Stockholms olympiska spel var de sista spelen för vilka guldmedaljerna tillverkades av äkta guld. Från och med Antwerpen 1920 har olympiasegrarna fått medaljer av förgyllt silver.

Olympiaficklampa 1952

3D-föremål

More info about Olympiaficklampa 1952

Olympiaficklampa 1952

Denna ficklampa tillverkades av Oy G.W. Sohlberg Ab, som var ett av de tiotals företag, som av organisationskommittén för Helsingfors olympiska spel 1952 köpte rättigheterna att använda olympiaringarna på sina produkter. Företagen redovisade en del av försäljningsintäkterna till organisationskommittén.

Oy G.W. Sohlberg Ab hade börjat tillverka ficklampor redan i början av 1930-talet. Lampor med namnet Auri började man marknadsföra år 1941. Namnet återfinns i botten av lampan som relieftryck. Som bildmotiv för Olympiaficklampan användes Olympiastadion, Helsingfors stadsvapen samt en vy av Helsingfors salutorg från havet.

Olympiateförpackning

3D-föremål

More info about Olympiateförpackning

Olympiateförpackning

Förutom Olympiakaffe framställde Paulig även olympiate. Detta te med 1001-sigill såldes i såväl pappersförpackningar som i plåtburkar. På förpackningen anges, att en del av försäljningsintäkterna går till de finländska olympiaidrottarnas träning.

Träsko

3D-föremål

More info about Träsko

Träsko

Denna träsko är brottare Väinö Ikonens souvenir från Amsterdams olympiska spel 1928. I Amsterdam var Ikonen reserv i det finländska brottarlandslaget; fyra år tidigare i Paris hade han vunnit olympiskt brons i klassen 58 kg i grekisk-romersk brottning. På träskon ses bleknade autografer av de finländska idrottsmän som reste till Amsterdam.

Prisskulptur av brons

3D-föremål

More info about Prisskulptur av brons

Prisskulptur av brons

Elmer Niklander fick denna skulptur som en överloppsgåva för olympiasegern i diskuskastning under Antwerpens olympiska spel 1920. Belgiens kung och spelens beskyddare Albert I delade ut priserna vid en särskild prisceremoni vid slutet av spelen. Prisskulpturen är gjord av den belgiska skulptören Léandre Grandmoulin. Skulptörens signatur syns på foten av statyn, som föreställer en segerrik idrottsman.

Olli Huttunens silvermedalj

3D-föremål

More info about Olli Huttunens silvermedalj

Olli Huttunens silvermedalj

Soldat Olli Huttunen skidade hem silvermedaljen i Finlands militärskidskyttepatrullag under olympiska vinterspelen i Garmisch-Partenkirchen 1936. Lagets övriga medlemmar var löjtnant Eino Kuvaja, sergeant Olavi Remes och korpral Kalle Arantola. Italien vann skidningen på 25 kilometer. Finland hade placerat sig som andra även under de två föregående vinterolympiaderna i militärskidskyttepatrulltävlingen, så silvermedaljen var en lindrig besvikelse.

Militärskidskyttepatrulltävlingen var en uppvisningsgren under de olympiska vinterspelen. Därmed avvek också prismedaljerna från de officiella olympiamedaljerna. På framsidan av den stora och spektakulära medaljen ses en skidargestalt i relief kämpa sig fram med geväret på ryggen; i bakgrunden skymtar ett mäktigt bergslandskap. På baksidan ses Tysklands vapen (1933−1945) och texten DER REICHSKRIEGS MINISTER DEM ZWEITEN – riksidrottsministern för den andraplacerade.

Av laget i militärskidskyttepatrulltävlingen i Garmisch-Partenkirchen 1936 var det endast Eino Kuvaja som klarade sig från krigsåren. Soldat Huttunen och korpral Arantola stupade i vinterkriget och sergeant Remes i fortsättningskriget.

Priskniv

3D-föremål

More info about Priskniv

Priskniv

Denna priskniv bär signaturen av det berömda knivföretaget Iisakki Järvenpää Oy från Kauhava. Skaftet som är utsmyckat med ett renhuvud är tillverkat av galalit, en tidig plasttyp som inte längre just används. Enligt ingraveringen har kniven getts som pris till Risto Tirkkonen från Tavastehus för segern på 110 m häck. Inga uppgifter finns om tidpunkten för tävlingen.

Olympiastadions miniatyr

3D-föremål

More info about Olympiastadions miniatyr

Olympiastadions miniatyr

Olympiastadions miniatyr var en av produkterna med olympiaringarna, som tillverkades inför Helsingfors olympiska spel 1952. Rättigheterna att använda olympiaringarna på mini-Stadion hade anskaffats av Oy Framea Ab. Organisationskommittén för Helsingfors olympiska spel fick en andel av försäljningsintäkterna. Framea tillverkade två sorters miniatyrer: förutom den avbildade Stadion i plast producerade man en dyrare miniatyr-Stadion av metall. Framea marknadsförde sina Stadion-miniatyrer i tidningspressen med följande text:

”Våra egna olympiska spel står vid dörren! Gör även Du din medborgarplikt! Köp en miniatyr-Stadion, så att du stöder vår olympiaträning, hjälper spelen att lyckas, pryder ditt hem. En ytterst lämplig aktuell gåva!”

Jari Kurris skridskor

3D-föremål

More info about Jari Kurris skridskor

Jari Kurris skridskor

Jari Kurri använde dessa skridskor av märket Bauer Supreme Custom 2000 när han för femte gången vann Stanley Cup i slutet av NHL-säsongen 1989−1990. Kanadensiska Bauer, grundat i Kitchener i Ontario på 1920-talet, var det första företaget som började tillverka skridskor med bettet förenat med skodonet. I mitten av 1990-talet började Bauer använda monteringsbasen TUUK, med vilken bettet fästes vid skridskons skodel. Detta gjorde skridskorna lättare och mera hållbara.

Paavo Nurmis spikskor

3D-föremål

More info about Paavo Nurmis spikskor

Paavo Nurmis spikskor

Paavo Nurmi använde sannolikt dessa löpningsspikskor av läder under sin Amerika-turné 1925. Sex slitna spikar i skodonens botten visar att spikskorna varit i flitigt bruk. Spikskorna är trots allt i gott skick för sin ålder. Spikskornas tillverkare är inte känd.

En kvinnogymnasts kängor

3D-föremål

More info about En kvinnogymnasts kängor

En kvinnogymnasts kängor

Läderkängor med höga skaft hörde till kvinnornas gymnastikdräkt i slutet av 1800-talet. Dräkthelheten bestod i övrigt av blus, spetsbyxor, läderbälte och svarta strumpor. Enligt instruktioner utarbetade av gymnastiklärarna skulle kvinnogymnastens dräkt vara praktisk och prydlig. Det framfördes hård kritik mot klackskor, men de användes allmänt ända fram till 1910-talet.

VM-guldmedaljen i ishockey 1995

3D-föremål

More info about VM-guldmedaljen i ishockey 1995

VM-guldmedaljen i ishockey 1995

Efter mångåriga försök lyckades Finland vinna VM-guld i ishockey den 7. maj 1995. I VM-finalen i Globen i Stockholm vann Finland över värdlandet Sverige med 4-1 tack vare Ville Peltonens hattrick.

Denna guldmedalj donerades till Idrottsmuseet av Internationella ishockeyförbundet IIHF.

Fotboll 1955

3D-föremål

More info about Fotboll 1955

Fotboll 1955

Denna gråaktiga fotboll är tillverkad av Oy Urheilutarpeita Karhu Ab. Den var matchboll år 1955 på Helsingfors Olympiastadion i en inofficiell match, där Finlands landslag mötte Förenta Staternas armélag, som var på besök i Helsingfors. Matchen spelades i kulet höstväder inför drygt 6000 åskådare och slutade i seger för Finland med 6-0.

TILLÄGGSINFORMATION:
Riitta Forsman
intendent
riitta.forsman(at)urheilumuseo.fi
tel. 040 844 7720