Skip to content

Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994 Världsrekord / Jani Sievinen / 200 m medley simning / 1.58,16 / Rom 1994

01.58,16

Stockholms olympiska spel 1912

Olympiska spelen i Stockholm 1912 var det autonoma Finlands idrottsliga och politiska kraftprov. 176 finländska idrottare vann sammanlagt 26 medaljer: 9 guld, 8 silver och 9 brons. Medaljskörden samlades särskilt i friidrott och brottning. Det ypperliga saldot berättigade till fjärde plats i medaljtabellen. Framgången gav bränsle åt den finländska nationalkänslan och hjälpte Finland att skilja sig från Ryssland som en egen nation.

”Solskensolympiaden” inleddes med matcherna i tennisturneringen inomhus den 5. maj. Huvuddelen av tävlingshändelserna ägde rum i juli. I det sommarheta Sverige tävlade slutligen 2381 idrottare, som representerade 27 länder. Inalles 107 officiella tävlingsgrenar stod på programmet.

I Idrottsmuseets samlingar finns talrikt med material från spelen i Stockholm, av vilka en del också är digitaliserade. De digitaliserade materialen nedan är grupperade i fem föremålskategorier samt arkivmaterial.

Inför 100-årsjubileet av olympiska spelen i Stockholm 2012 publicerade Idrottsmuseet boken Tehtävä Tukholmassa [Uppgift i Stockholm], som berättar om spelen ur ett finländskt perspektiv. Boken, som fått uppskattande kritik, finns tillgänglig på finska i vår nätaffär.

 

 

TILLÄGGSUPPGIFTER:

Föremåls- och affischsamlingarna:

Riitta Forsman
riitta.forsman(at)urheilumuseo.fi
tel. 040 844 7720

Arkivsamlingarna:
Ossi Viita
ossi.viita(at)urheilumuseo.fi
tel. 044 712 9345

Teemu Vuorenpää
teemu.vuoranpaa(at)urheilumuseo.fi
tel. 044 719 3643

Guldmedaljen från Stockholms olympiska spel 1912

Stockholm 1912

More info about Guldmedaljen från Stockholms olympiska spel 1912
Stocholm-1912_Olympic gold medal

Guldmedaljen från Stockholms olympiska spel 1912

Stockholms olympiska spel var de sista spelen, där olympiasegrarna fick medaljer som var helt av guld. Efter Stockholm har de olympiska guldmedaljerna tillverkats av förgyllt silver. Förgyllda medaljer användes även i Stockholm: med dem premierade man största delen av segrarna i lagsporter.

I Idrottsmuseets samlingar finns en enda medalj av fullt guld från Stockholm. Den vann spelens största finländska stjärna Hannes Kolehmainen i 5000 meters loppet. Kolehmainen donerade i tiderna sin medalj till Lauri ”Tahko” Pihkala, som senare gav den till olympiasegraren i skidåkning, Veikko Hakulinen, för att användas som vandringspris. Hakulinen donerade medaljen till Idrottsmuseet år 1988.

Guldmedaljen är 33 mm i diameter och väger 30 g.

Silvermedaljen från Stockholms olympiska spel

Stockholm 1912

More info about Silvermedaljen från Stockholms olympiska spel
Stocholm-1912_Olympic silver medal

Silvermedaljen från Stockholms olympiska spel

Samtliga prismedaljer som användes i Stockholm hade samma bildmotiv. Motivet på framsidan var samma som i London 1908 – två damfigurer som håller en lagerkranskrona över en segerrik ung idrottare. Motivet hade designats av Bertram Mackennal.

Frånsidan designades av den svenska konstnären Erik Lindberg. Där deklamerar en ung budbärare olympiska spelens budskap vid sidan av en staty, som föreställer Pehr Henrik Ling (1776−1839), grundaren av det svenska gymnastiksystemet.

Idrottsmuseet har i sina samlingar en silvermedalj från spelen i Stockholm. Den har donerats av Elmer Niklander, som blev tvåa i diskuskastning med vardera handen.

Silvermedaljen är 33 mm i diameter.

Bronsmedaljen från Stockholms olympiska spel

Stockholm 1912

More info about Bronsmedaljen från Stockholms olympiska spel
Stocholm-1912_Olympic bronze medal

Bronsmedaljen från Stockholms olympiska spel

Idrottsmuseet har fyra bronsmedaljer från Stockholms olympiska spel i sina samlingar. Två av dem har donerats av Nestori Toivonen, som blev trea i såväl individuella tävlingen i 100 meter älgskytte som i lagtävlingen. De två övriga har tillhört seglaren Ernst Krogius och friidrottaren Elmer Niklander. Krogius båtlag seglade hem bronset i 12-metersklassen med båten Heatherbell och Niklander blev trea i kulstötning med vardera handen.

Spelens samtliga prismedaljer har tillverkats av det svenska företaget C.C. Sporrong & co. Man tillverkade sammanlagt 845 medaljer: 90 medaljer helt i guld, 200 i förgyllt silver, 285 silvermedaljer och 270 bronsmedaljer. Fodralen till medaljerna tillverkades av ett annat svenskt företag, Ernström & Medberg.

Bronsmedaljen är 33 mm i diameter.

Minnesmedaljen från Stockholms olympiska spel

Stockholm 1912

More info about Minnesmedaljen från Stockholms olympiska spel
Stocholm-1912_Commemorative medal

Minnesmedaljen från Stockholms olympiska spel

Man använde fem material för minnesmedaljerna. Man tillverkade endast två minnesmedaljer i guld: de överräcktes åt Sveriges kung och kronprinsen. 50 minnesmedaljer i silver överräcktes åt medlemmarna av spelens organisationskommitté samt Internationella olympiska kommittén. 100 minnesmedaljer i brons överräcktes åt ordförandena i specialkommittéer och de internationella domarpanelerna. Spelens övriga funktionärer fick minnesmedaljer i oxiderat tenn.

Idrottarna, organisationskommitténs funktionärer samt svenska och utländska personer som arbetade för spelen fick minnesmedaljer av vanligt tenn. Man tillverkade 6000 minnesmedaljer av denna lägsta kategori.

Minnesmedaljens framsida har samma bildmotiv i alla medaljtyper. Antikens fyrspann med förare kör en domare, som hämtar en segrarkrans till idrottaren. På frånsidan sitter guden Zeus på en jonisk pelare och håller segrargudinnan Nike i sin hand. I bakgrunden ses en vy över Stockholm. Designerna var de samma som för prismedaljerna: Bertram Mackennal stod för framsidan och Erik Lindberg för frånsidan.

Idrottsmuseet har nio minnesmedaljer från spelen i Stockholm. Alla har tillverkats av tenn.

Minnesmedaljen är 51 mm i diameter.

Kung Gustav V:s olympiamedalj, spelens officiella förtjänstmedalj

Stockholm 1912

More info about Kung Gustav V:s olympiamedalj, spelens officiella förtjänstmedalj
Stockholm-1912_King Gustaf V medal

Kung Gustav V:s olympiamedalj, spelens officiella förtjänstmedalj

På initiativ av Sveriges kung Gustav V lät man också slå en förtjänstmedalj till minne av Stockholms olympiska spel. Medaljen överräcktes åt medlemmar av svenska kungahuset, åt utländska kungliga, åt medlemmar av Internationella olympiska kommittén, åt medlemmar av Sveriges olympiska kommitté, åt lagens ledande personer, åt medlemmar av specialkommittéer och åt svenska olympiasegrare. Vid sidan av förtjänstmedaljen tillverkade man en liten miniatyrmedalj, som var tänkt att fästas i knapphålet.

Medaljens framsida pryds av en profilbild av kung Gustav V. Övre delen bär texten GUSTAV V SVERIGES KONUNG och nedre delen konstnären Adolf Lindbergs signatur. På frånsidan, som designats av Erik Lindberg, kantar kvistar av oliv- och palmträd den svenska statliga symbolen, tre kronor, med den ovanstående texten FEMTE OLYMPIADEN STOCKHOLM 1912. Ovanför medaljens runda del finns en krona som förbinder medaljen med ett blågult band.

Idrottsmuseets samlingar innehåller tre av Gustav V:s förtjänstmedaljer. De har tillhört Elli Björkstén, Ivar Wilskman och Ernst Krogius.

Förtjänstmedaljens diameter är 31 mm och miniatyrmedaljen 15 mm.

Olympiadiplom

Stockholm 1912

More info about Olympiadiplom
Stocholm-1912_Olympic diploma

Olympiadiplom

Diplomet för Stockholms olympiska spel är designat av Olle Hjortzberg (1872−1959), som även designade spelens affisch. Bildmotivet är Pallas Athene försedd med krona. Gudinnefiguren har avbildats klädd i en utsmyckad dräkt. I sina händer bär hon en förgylld stav och en kula, på vilken segerns gudinna Nike står. Bredvid Pallas Athene har man placerat Sveriges rikssymbol, tre kronor. I bakgrunden syns Stockholms stadion.

Spelens samtliga olympiamedaljörer fick olympiadiplomet. Diplomets storlek är 62 x 44 cm.

Spelens officiella affisch

Stockholm 1912

More info about Spelens officiella affisch
Stocholm-1912_Official poster

Spelens officiella affisch

Affischen som designats av Olle Hjortzberg trycktes i tre storlekar: 74,5 x 107 cm, 26 x 16 cm och 21 x 14 cm. Den största tillverkades i 88 000 exemplar på 16 olika språk och de två mindre i 31 000 exemplar på fem språk.

Affischens bildmotiv är nationaliteternas parad: nakna idrottarungdomar svänger flaggor i sina händer och är på väg mot samma mål – olympiska spelen.

Deltagarmärke

Stockholm 1912

More info about Deltagarmärke
Stockholm-1912_Participant badge

Deltagarmärke

Märkets bildmotiv är Pallas Athenes huvud, som omges av en lagerkvist. Till höger om huvudet ses konstnären Erik Lindbergs signatur. I nedre delen ses Sveriges rikssymbol, tre kronor, och texten OLYMPISKA SPELEN STOCKHOLM 1912. Det försilvrade märket tillverkades i 5000 exemplar.

Under spelen delade man ut fyra olika officiella deltagarmärken. Märkena gick till Internationella kommitténs medlemmar, ledarna för de deltagande ländernas trupper, funktionärer samt idrottare.

I Idrottsmuseets samlingar finns Nestori Toivonens, Elmer Niklanders, Ivar Wilskmans och Verner Järvinens deltagarmärken.

Märkets mått är 37 x 24 mm.

Pressmärke

Stockholm 1912

More info about Pressmärke
Stockholm-1912_Press badge

Pressmärke

Märket som var emaljerat i blått användes av pressens ackrediterade medlemmar. Märket är 25 mm i diameter och det är tillverkat av förgyllt brons.

Souvenirmärke

Stockholm 1912

More info about Souvenirmärke
Stockholm-1912_Souvenir badge

Souvenirmärke

Runt, konvext mässingsmärke med en fästningsnål på baksidan. I mitten finns ett reliefmönster med en krona och texten OLYMPISKA SPELEN 1912.

Märket har en diameter på 35 mm.

Souvenirmärke

Stockholm 1912

More info about Souvenirmärke
Stockholm-1912_Souvenir badge

Souvenirmärke

Kanterna kring det runda märket har blå emaljering. Längs kanten löper texten OLYMPISKA SPELEN STOCKHOLM. I mitten ses Sveriges vapen och årtalet 1912.

Märket är 23 mm i diameter.

Åskådarmärke

Stockholm 1912

More info about Åskådarmärke
Stockholm-1912_Official tourist badge

Åskådarmärke

Bildmotivet på det officiella åskådarmärket är taget från spelens affisch, där nakna unga leder nationaliteternas parad och avancerar mot det gemensamma målet, olympiska spelen. Märket är i silver och mäter 27 x 22 mm. Med nålen inberäknad är höjden 68 mm.

Nationssymbolmärke

Stockholm 1912

More info about Nationssymbolmärke
Stockholm-1912_National badge

Nationssymbolmärke

På finländska idrottarnas skjortbröst hade man sytt ett nationssymbolmärke, där ett gyllene lejon broderats på rött botten. Symbolen användes i ett flertal institutioner i det autonoma Finland, i brist på en egen statlig flagga. År 1918 valdes den blåvita korsflaggan till det självständiga Finlands statsflagga.

I Idrottsmuseets samlingar finns tre nationssymbolmärken som använts i Stockholm. Dessa användes av löparen Hannes Kolehmainen, fotbollsspelaren Eino Soinio samt simhopparen Toivo Aro.

Märkets mått är 11 x 9 cm.

Armbindel

Stockholm 1912

More info about Armbindel
Stockholm-1912_Armband

Armbindel

Symbolen med lejonmotiv prydde också de finländska idrottarnas ärmar. Simhopparen Toivo Aro, som representerade Finland redan i London 1908, har donerat sin armbindel till museets samlingar. Efter sin aktiva karriär blev Aro en betydelsefull påverkare inom idrotten. Han var bland annat ordförande för Finska Simförbundet 1928−1946.

Armbindelns mått är 47,5 x 12,5 cm. Lejonfiguren är sydd på vitt bomullstyg.

Miniatyrflagga

Stockholm 1912

More info about Miniatyrflagga
Stockholm-1912_Miniature flag

Miniatyrflagga

Spelens finländska turister och övriga anhängare viftade med rödgula lejonflaggor. Toivo Aro donerade sin egen flagga till Idrottsmuseet.

När det självständiga Finlands statsflagga valdes 1918, förelåg förslag till både en blåvit och en rödgul flagga. Stödet fördelade sig enligt språkgränserna: det senare förslaget understöddes i huvudsak av de svenskspråkiga, det förra av de finsktalande.

I maj 1918 beslöt man att välja den blåvita korsflaggan till Finlands flagga. Den röda lejonflaggan ansågs alltför mycket påminna om den flagga, som Folkdelegationen, det röda Finlands regering, använde under inbördeskriget. Lejonflaggan togs slutgiltigt ur bruk år 1920.

Flaggan mäter 28 x 37,5 cm.

Storbritanniens miniatyrflagga

Stockholm 1912

More info about Storbritanniens miniatyrflagga
Stockholm-1912_Britain miniature flag

Storbritanniens miniatyrflagga

Flaggan är en miniatyrmodell av Storbritanniens handelsflagga. Flaggan i Idrottsmuseets samlingar har tillhört de engelska idrottarna William Reuben Applegarth och E.J. Webb, som tävlade i Stockholm och gav flaggan som minne åt Hannes Kolehmainen.

Applegarth, som var känd under smeknamnet The Guisborough Flyer, vann brons i spelens 200 meters lopp och guld med det brittiska laget i sprintstafetten. E.J. Webb blev tvåa i 10 km gång.

På baksidan av flaggan har skrivits för hand: W.R. Applegarth E.J WEBB TO H Kolehmainen 1912 July.

Flaggan mäter 25 x 36 cm.

Stockholm-1912_Hannes Kolehmainen’s spiked shoe

Hannes Kolehmainens spikskor

Hannes Kolehmainens spikskor

Hannes Kolehmainen löpte hem tre olympiska guld och ett silver i Stockholm – med skavande spikskor.

Kolehmainen fick de engelsktillverkade spikskorna av affärsmannen Arne Hohenthal, som hade önskat hjälpa löparen, som led av skoproblem. På den tiden var det svårt att få tag på ordentliga löpskor i Finland, så grundaren av företaget Oy Urheilutarpeita – Sportartiklar Ab försökte få tag på sådana ända från London. Under sitt besök i London hade Hohenthal med sig både Kolehmainens skonummer och även en teckning av hans fot, men skorna visade sig trots allt vara för långa och smala.

Fallet Kolehmainen gav Hohenthal inspiration att börja tillverka idrottsskor. Åtta år senare löpte Kolehmainen hem olympiskt guld i maraton i Antwerpen med skor tillverkade av Urheilutarpeita – Sportartiklar. Senare ändrade företaget sitt namn till Karhu.

Hannes Kolehmainens nummerlapp

Stockholm 1912

More info about Hannes Kolehmainens nummerlapp
Stockholm-1912_Hannes Kolehmainen's bib number

Hannes Kolehmainens nummerlapp

Hannes Kolehmainen arbetade sig in i finländarnas hjärtan i Stockholm med tävlingsnumret 809. Numret var fäst på Kolehmainens skjortbröst i alla tävlingar som han deltog i. Dessa var försöksheaten samt finalerna på 5000 och 10 000 meter, lagtävlingen på 3000 meter samt terränglöpningen. Resultatet var tre guld (10 000 och 5000 meter samt terränglöpningens individuella tävling) och ett silver (lagtävlingen i terränglöpning).

Nummerlappens mått är 17,5 x 25 cm.

Elmer Niklanders kastsko

Stockholm 1912

More info about Elmer Niklanders kastsko
Elmer Niklander's shoe

Elmer Niklanders kastsko

Elmer Niklander (1890−1942), med smeknamnet ”Kanonen från Oitti”, var en finländsk diskuskastare och kulstötare. Den olympiska karriären hade inletts i London 1908, men de största framgångarna kom i Stockholm 1912 och i Antwerpen 1920. I Stockholm kastade Niklander hem silver i diskus med vardera handen och stötte hem brons i kulstötning med vardera handen. I Antwerpen klarnade medaljerna till guld i diskus och silver i kula.

I Idrottsmuseets samlingar ingår Niklanders vänstra spiksko; den högra har inte bevarats. Nikanders spiksko har sex spikar i framändan av bottnet och en i klacken. Spikskorna har troligtvis tillverkats som hantverk av en finländsk bysmed.

Öppningsceremonins fana

Stockholm 1912

More info about Öppningsceremonins fana
Stockholm-1912_Club flag used at the opening ceremony

Öppningsceremonins fana

Under öppningsceremonin vid Stockholms olympiska spel leddes den finländska truppen av fanbäraren Siri Börjeson samt Esko Saastamoinen, som bar namnskylten Finland. Eftersom det autonoma Finland inte hade en egen statlig flagga, hade man som surrogat beslutat använda en helsingforsisk kvinnogymnastikförenings fana. Föreningen var känd under namnet Gymnastikföreningen för fruntimmer i Helsingfors.

Användandet av fanan under öppningsceremonin förorsakade en incident, som skärpte relationerna mellan Finland och Ryssland. Användandet av fanan under öppningsceremonin var emot de villkor, som Internationella olympiska kommittén hade satt för Finlands deltagande. IOK:s ryska medlem, furst Urusov, påpekade om saken för sin finländska kollega Reinhold von Willebrand mitt under inmarschen. Fanan avlägsnades genast och Finland marscherade under resten av ceremonin endast bakom Finland-skylten.

Fanan har en avbildning av Helsingfors vapen, omgiven av ekkransar, och i övre delen texten: FRISK SJÄL I FRISK KROPP. Fanans mått är 97 x 143 cm.

Fanan donerades till Idrottsmuseet år 1966. Den konserverades grundligt 2004.

Telegram

Stockholm 1912

More info about Telegram
Stockholm-1912_Telegram

Telegram

Pastor Arthur Malin (1871−1939) tog emot ett gripande telegram den 10. juli 1912.

Specialtelegram

Pastor Arthur Malin tillhanda.

Hannes Kolehmainen vunnit på 5,000m.

Nytt världsrekord.

Från Stockholm 10.7. kl. 3.10.

Efter en otroligt spännande tävling segrade Hannes Kolehmainen i 5,000m. loppet. Tid 14 min. 36,6 sek. Fransm. Bouin, som kom i mål som tvåa, slogs av Kolehmainen med 1 meter på de sista 10 metrarna.

Obs! Telegrammet försenat!

Pastor Malin var Helsingfors KFUM:s generalsekreterare, som senare verkade bland annat som krigspastor i arméns tjänst. Resultatuppgifter från Stockholm nådde idrottsvänner sådana som Malin via telegrafnätverket. Telegrafkontorens vaktmästare förmedlade telegram till mottagarna i flera av Finlands städer. Kostnaderna var rimliga, så det krävde inte stor förmögenhet att följa med spelen på detta sätt.

Samlarkort

Stockholm 1912

More info about Samlarkort
Stockholm-1912_Collector cards

Samlarkort

Tobaksfabriken Strengberg från Jakobstad tillverkade en samlarkortserie på 80 kort till Stockholmsspelens ära. Korten anknöts till Armiro 2-cigarettaskar. Korten visar bilder av idrottare och uppgifter om deras resultat.

Strengbergs serie är den äldsta finländska samlarkortserien och även internationellt en av de äldsta. I Idrottsmuseets samlingar finns 44 kort ur serien.

Brevslutarmärke

Stockholm 1912

More info about Brevslutarmärke
Stockholm-1912_Postage label

Brevslutarmärke

Brevslutarmärket har samma bildmotiv som spelens affisch: nakna ungdomar som leder nationaliteternas parad och avancerar mot ett gemensamt mål – olympiska spelen. Märket är tandat på fyra sidor och gjort på 16 språk, även finska.

Märkets mått är 62 x 48 mm.

Olympiabrädspelet ”Olympiska spelet”

Stockholm 1912

More info about Olympiabrädspelet ”Olympiska spelet”
Stockholm-1912_Olympic board game

Olympiabrädspelet ”Olympiska spelet”

Stockholms olympiska spel till ära tillverkades ett färggrant och humoristiskt brädspel, vars händelser är förlagda till spelens huvudarena, Stockholms olympiastadion, och dess fiktiva omgivning. Spelet förevisar flera idrottsgrenar: på spelbrädet kan man urskilja bland annat fotbollsspelare, dragkampare, maratonlöpare och cyklister.

Enligt spelets regler kan antalet spelare vara ändlöst. Spelredskapen består av knappar, slantar och en tärning. Spelets vinnare är den, som först når fram till ruta 57, där segerpokalen väntar.

Spelbrädet har designats av Rik Larson och det är tryckt i Bonniers tryckeri i Göteborg 1912. Brädspelet donerades till Idrottsmuseet av en person, som hittat det på ett flak med avfall. Av den orsaken var det i dåligt skick när det anlände och behövde genomgå grundlig konservering.

Spelbrädets mått är 50 x 69 cm.

Anmälning till spelen 26.4.1911

Stockholm 1912

More info about Anmälning till spelen 26.4.1911
Stockholm-1912_registration letter of Finland to the Olympic Gam

Anmälning till spelen 26.4.1911

Finlands Olympiska kommitté postade anmälningen till Stockholms olympiska spel den 26. april 1911.

Anmälning till spelen 26.4.1911

Brev från Stockholms organisationskommitté 4.9.1911

Stockholm 1912

More info about Brev från Stockholms organisationskommitté 4.9.1911
Stockholm-1912_Letter from the organizing committee of 1912 game

Brev från Stockholms organisationskommitté 4.9.1911

Stockholms olympiska spels organisationskommittés brev till Finlands Olympiska kommitté i september 1911. I brevet meddelar man att spelens program snart står klart.

Brev från Stockholms organisationskommitté 4.9.1911

”En utövares” brev 28.2.1912

Stockholm 1912

More info about ”En utövares” brev 28.2.1912
Stockholm-1912_American-Finnish athletic clubs should arrange a fundraise

”En utövares” brev 28.2.1912

Signaturen ”en utövare” närmade sig med ett brev till Olympiska kommittén i februari 1912 och föreslog, att man skulle be amerikafinländska föreningar samla in pengar till deltagande i spelen. Med hjälp av amerikafinländarnas insamlingar finansierade man senare på ett märkbart sätt tävlingsresor för finländska idrottare som bodde i Förenta Staterna.

En utövares” brev 28.2.1912

Ivar Wilskmans brev 30.3.1912

Stockholm 1912

More info about Ivar Wilskmans brev 30.3.1912
Stockholm-1912_Letter from Ivar Wilskman

Ivar Wilskmans brev 30.3.1912

Professor Ivar Wilskman deltog aktivt i organiseringen av resan till spelen i Stockholm. I detta brev meddelar han Finlands Olympiska kommitté om bland annat Finlands Gymnastik- och Idrottsförbunds cyklisters olympiaresa.

Ivar Wilskmans brev 30.3.1912

Brev från 16.6.1912 angående kritik av cyklistuttagningen

Stockholm 1912

More info about Brev från 16.6.1912 angående kritik av cyklistuttagningen
Stockholm-1912_Letter of Antti Hyyppä's club

Brev från 16.6.1912 angående kritik av cyklistuttagningen

Uttagningen av olympiacyklister fick en oväntad vändning, när Antti Hyyppä från Kelviå inte blev uttagen, trots sina framgångar i kvaltävlingarna. I detta brev kritiserar Hyyppäs förening i kraftiga ordalag uttagningen av cyklister.

Brev från 16.6.1912 angående kritik av cyklistuttagningen

Tahko Pihkalas brev 16.6.1912

Stockholm 1912

More info about Tahko Pihkalas brev 16.6.1912
Stockholm-1912_Letter from Lauri Tahko Pihkala

Tahko Pihkalas brev 16.6.1912

Den kommande idrottspåverkaren Lauri Pihkala deltog i spelen i Stockholm som löpare. I sitt brev berättar han om sin träning i Viitasaari. Pihkalas träningskamrater var Efraim Harju, Albin Stenroos och Viljam Johansson. Stenroos vann senare i spelen silver i lagtävlingen i terränglöpning och brons på 10 000 meter.

Tahko Pihkalas brev 16.6.1912

Nyheter från spjutkastarna 21.6.1912 och 26.6.1912

Stockholm 1912

More info about Nyheter från spjutkastarna 21.6.1912 och 26.6.1912
Stockholm-1912_Letter from Paavo Aho

Nyheter från spjutkastarna 21.6.1912 och 26.6.1912

I juni förberedde sig idrottarna intensivt inför spelen. Spjutkastaren Paavo Aho berättar i sitt brev att han skadat sin hand och därför varit tvungen att göra uppehåll i träningen. Även spjutkastarna Julius Saaristo och Jonni Myyrä sände ett brev till Olympiska kommittén om sin träning.

Nyheter från spjutkastarna 21.6.1912 och 26.6.1912

 

Korrespondens angående fördelningen av journalistplatser

Stockholm 1912

More info about Korrespondens angående fördelningen av journalistplatser
Stockholm-1912_Letter of Verner Björk

stockholm-1912_Letter from Verner Björk

Korrespondens angående fördelningen av journalistplatser

Korrespondens angående fördelningen av journalistplatser 31.5.1912 och 26.6.1912

Finland tilldelades 10 journalistplatser till Stockholm. Finlands Olympiska kommitté fördelade platserna till finländska tidningar, varefter tidningarna sinsemellan valde journalisterna som fick resa. Olympiska kommittén ackrediterade journalisterna till organisationskommittén medelst ett brev. Informationsutbytet var långsamt och förorsakade oklarheter bland tidningarna, vilket framgår ur detta brev.

 

Meddelande on Verner Björks anslutning till servicetrupperna 14.6.1912

Stockholm 1912

More info about Meddelande on Verner Björks anslutning till servicetrupperna 14.6.1912
Stockholm-1912_Letter from Verner Björk

Meddelande on Verner Björks anslutning till servicetrupperna 14.6.1912

Finland hade redan i början av 1900-talet starka traditioner inom idrottsmassage. Ur detta brev framgår, att Verner ”Jussi” Björk från Karleby reste till Stockholm på egen bekostnad som massör för cykeltruppen.

Meddelande on Verner Björks anslutning till servicetrupperna 14.6.1912